Gifttunnorna utanför Sveriges kust – en tickande naturkatastrof
Bakgrund
På 1950- och 1960-talet dumpades cirka 23 000 tunnor innehållande kvicksilverhaltig katalysatormassa i havet och Sundsvallsbukten. Avfallet kom från tillverkningen av polyvinylklorid (PVC) vid Stockviksverken av Stockholms Superfosfat Fabriks AB. Tillverkningen av PVC krävde vinylkloridmonomer, vilket framställdes genom kvicksilvermetoden, vilket gav upphov till kvicksilverhaltigt avfall. Först dumpades tunnorna på internationellt vatten, men senare närmare land. Cirka 5 100 tunnor dumpades på internationellt vatten och cirka 4 600 tunnor i Brämösund söder om Sundsvall.
Miljöpåverkan
20250217
Kvicksilver är en av de farligaste miljögifterna med långvariga effekter på både ekosystem och människor. När tunnorna rostar och börjar läcka, kan kvicksilver spridas i vatten, sediment och biologiska kedjor. Detta kan leda till:
Störningar i ekosystemet: Kvicksilver kan påverka hela ekosystem genom att skada både bottenlevande organismer och rovdjur högre upp i näringskedjan.
Förgiftning av marina organismer: Kvicksilver kan bioackumuleras i fisk och andra marina organismer, vilket kan ha skadliga effekter på deras hälsa och reproduktionsförmåga.
Hälsorisker för människor: Konsumtion av förgiftad fisk kan leda till allvarliga hälsoproblem för människor, inklusive neurologiska skador, njurskador och andra kroniska sjukdomar.
Störningar i ekosystemet: Kvicksilver kan påverka hela ekosystem genom att skada både bottenlevande organismer och rovdjur högre upp i näringskedjan.
Forskning och åtgärder
20250217
Forskning har visat att det är tekniskt möjligt att identifiera och bärga gifttunnorna, men det är en komplex och kostsam process. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har lokaliserat cirka 3 500 tunnor och bedömt att merparten av de 23 000 dumpade tunnorna kan lokaliseras med systematiskt avsökande. Tekniker som undervattensdrönare och sonarutrustning har föreslagits för att noggrant identifiera och bärga tunnorna utan att sprida kvicksilvret ytterligare. Det finns också förslag om att genomföra småskaliga pilotprojekt för att testa och utveckla effektiva metoder för bärgning och säker hantering av tunnorna.
Regeringens Ställning.
2027-02-15
Detta är den fjärdeRegeringen har uttryckt oro över situationen och har vidtagit vissa åtgärder, men kritiker menar att mer behövs göras. Hittills har regeringen inte avsatt specifika medel för att hantera problemet, vilket har lett till förseningar i åtgärdsarbetet. Det finns behov av bättre samordning mellan olika myndigheter och aktörer för att effektivt hantera situationen. Flera riksdagsmotioner har lämnats in för att öka medvetenheten och pressa regeringen att agera snabbare och mer kraftfullt. Internationellt samarbete kan också vara avgörande för att hitta och implementera bästa praxis.
Sammanfattning
20250217
Gifttunnorna med kvicksilver utanför Sveriges kust utgör ett reellt hot mot miljön och människors hälsa. Åtgärder borde ha vidtagits för länge sedan för att förhindra att kvicksilvret sprids och orsakar ytterligare skador. Det är avgörande att regeringen agerar snabbt och kraftfullt för att hantera detta hot och skydda både miljön och människors hälsa.